Stenungsundsskredet var ett jordskred som inträffade tidigt på morgonen den 23 september 2023 i Stenungsund. En stor mängd mark gav plötsligt vika och drog med sig delar av E6:an, närliggande vägar samt byggnader i området.

Den exakta orsaken är inte fastställd. Alla delar har ännu inte kunnat utredas fullt ut. Enligt vår bedömning, och utifrån de geotekniska rapporter som sammanställts, går det inte att med säkerhet fastställa var skredet startade.

Fastighetsägaren och entreprenören är av åsikten att detaljplan samt marklov har följts, men att dessa byggde på allvarliga fel från kommunen. Det är kommunen som har ansvaret för detaljplanen och de geotekniska underlag som låg till grund för att marken bedömdes som byggbar. Det har hävdats att tillståndsgiven nivå har överskridits med 10 meter, men det stämmer inte. I detaljplanen anges höjdangivelse för det område där stödslänten anlades till + 69,5 meter och kommunen har även beviljat marklov för uppfyllnad upp till samma nivå. 

Slänten antogs, baserat på uppgifterna i detaljplanen, marklov och undersökningar, vara anlagd på berg. 

Området har ett överskott av berg men har ett underskott av mjuka massor. På vissa tomter krävs uppfyllnad. För detta används främst mjuka massor och inte berg, då det vid framtida byggnation ska kunna pålas. Massor som tagits in i området är provtagna och betecknas som MÄRR (mindre än ringa risk) vilket innebär att det är rena utan förorening. Att ta in rena massor i anläggningssyfte är inte att betecknas som deponi enligt Naturvårdsverket. 

Marklov för fastigheten Hammar 1:14 beviljades på delegation av en kommunal handläggare i april 2023. Fastighetsägaren gjorde en anmälan för att få en kontrollansvarig godkänd. Kommunen bedömde dock att åtgärden var så begränsad att någon kontrollansvarig inte behövdes.

En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som tas fram av en kommun och som styr hur mark och vatten får användas inom ett avgränsat område. I detaljplanen bestämmer kommunen bland annat var det får byggas, vad som får byggas, hur höga byggnader får vara och hur gator, parker och annan allmän plats ska utformas. Kommunen har huvudansvaret för hela detaljplaneprocessen. Det innebär att kommunen utreder om marken är lämplig att bebygga, till exempel ur säkerhets-, miljö- och hälsosynpunkt. I detta ansvar ingår att ta hänsyn till risker som översvämningar, ras och skred.  

Att ta fram en detaljplan är en lång process. Arbetet inleds ofta med utredningar och avancerade geotekniska analyser, därefter följer samråd där myndigheter, fastighetsägare och allmänheten får möjlighet att lämna synpunkter. Efter samrådet bearbetas planen och ställs ut för granskning innan kommunen slutligen kan anta den. Eftersom många frågor måste utredas och flera aktörer involveras kan processen ta flera år. Den långa processen är till för att säkerställa att marken används på ett säkert sätt och att kommunens ansvar för samhällsplaneringen uppfylls.

När en detaljplan antas så skall markförhållandena vara färdigutredda. Någon ytterligare utredning skall inte erfordras. För det fall sådan utredning skulle vara påkallad skall detaljplanen inte antas. Detta framgår av lag och Boverkets PBL Kunskapsbank, se utdrag.

Nu i efterhand är det tydligt att kommunens detaljplan var fel framför allt gällande två viktiga punkter. För det första så visar detaljplanen att marken bestod av berg. Detta har i efterhand visat sig vara felaktigt och det är avgörande då det inte finns någon begränsning avseende belastning på mark som består av berg. För det andra, har kommunen brustit i att undersöka förekomsten av kvicklera. Det finns överhuvudtaget inga uppgifter i detaljplanen om kvicklera, men kvicklera fanns under marken inom de berörda områdena. Dessa fel var avgörande för att skredet överhuvudtaget skedde. Om kommunen tydligt hade redovisat de faktiska markförhållandena hade markarbete aldrig påbörjats.

I Sverige har privata aktörer i praktiken ingen möjlighet att konkurrera med eller ersätta kommunens bedömningar i en detaljplan. Detaljplanen är juridiskt bindande och det är kommunen som ensam har planmonopol, vilket innebär att det är kommunens ansvar att pröva markens lämplighet och göra nödvändiga utredningar. När detaljplanen väl är antagen gäller den som ett styrande dokument för hur området får användas. Privata aktörer, såsom byggföretag eller fastighetsutvecklare, utgår därför från att detaljplanen är korrekt och tillförlitlig. De förväntas följa planen, men har varken mandat eller rimliga möjligheter att göra egna alternativa prövningar av exempelvis markens sammansättning eller övergripande riskbedömningar eftersom det kräver omfattande tester som i många fall kan ta flera år. I stället bygger hela systemet på att man litar på kommunens arbete och på att detaljplanen vilar på korrekta tester och tekniska underlag.

För fastighetsägaren och entreprenören är det viktigt att det framkommer att vi fortsatt står fast vid att vi agerat inom ramarna för såväl marklov som detaljplan, enligt de beslut som kommunen fattat. Den avgörande orsaken till skredet fanns i marken, inte i hur arbetet utfördes. Statens Haverikommission har tydligt konstaterat att kommunen brustit i sina utredningar av markförhållandena. Vi har agerat utifrån en detaljplan som i efterhand visat sig vara felaktig och saknat redovisning av kvicklera. Det är naturligtvis mycket beklagligt och det är en detaljplan som kommunen ansvarat för. Om kommunen hade redovisat vad som verkligen fanns i marken hade vi aldrig tagit det första spadtaget.

 Ja fastighetsägaren erhöll marklov för nivå +69,5, och beslutet beviljades av kommunen på delegation. En kontrollansvarig anmäldes, men kommunen meddelade att detta inte var nödvändigt, och kontrollansvarig togs därför bort. Kommunen ställde inga ytterligare krav på utredningar. Kommunen tolkade att plushöjden i detaljplanen på +69,5 var utredd, vilket senare visade sig vara en feltolkning.

Kommunen har påstått att fastighetsägaren samt entreprenören inte följt detaljplanens höjdangivelser och att det påverkat skredet, men det stämmer inte. Fastighetsägaren och entreprenören har vidtagit alla rimliga åtgärder för att ta sitt ansvar. De har följt detaljplanens höjdangivelser, sökt och fått marklov och följt det, uppfört en stödslänt på ett fackmässigt och ansvarsfullt sätt, placerat den på mark som enligt detaljplanen angavs som berg och dessutom gjort egna undersökningar som gav dem goda skäl att utgå från att marken verkligen bestod av berg. Men de har inte möjlighet att själva avgöra vilka markförhållanden som råder 20 meter under markytan. Det är just detta som detaljplanen och de underlag som ligger till grund för den ska klarlägga. I detta fall uppgav kommunens konsult att berg hade undersökts och verifierats, ett påstående som senare drogs tillbaka. Det visade sig då att några sådana undersökningar aldrig hade genomförts. Kommunens detaljplan som vunnit laga kraft är en konstruktion utan stöd i verkligheten.

En stödslänt är en konstgjord eller förstärkt sluttning som byggs för att hålla upp eller stabilisera marken. Stödsläntar byggs ofta av fyllnadsmassor och det gör man för att skapa stabila körbanor eller förberedelse för byggnation där marken annars skulle vara för ojämn. En viktig detalj i sammanhanget är att kommunens detaljplan felaktigt angav att visst område bestod av berg eftersom detaljplanen uttryckligen angav att lastbegränsningen inte gällde för berg.

Arbetet utfördes i enlighet med detaljplan, beviljat marklov och fastställda höjdangivelser. Det fanns vid tidpunkten inga kända indikationer på instabil mark eller förekomst av kvicklera. Fastighetsägaren och entreprenören har inte på något sätt varit vårdslösa vid arbetets utförande, tvärtom har man vidtagit alla rimliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Man har:

·       inte haft anledning att misstänka att marken bestod av kvicklera

·       följt detaljplanens höjdangivelse om 69,5 meter

·       sökt marklov, erhållit marklov och följt marklovet

·       placerat stödslänten på område som i detaljplanens karta markerar berg

·       inför anläggandet av stödslänten undersökt marken och på goda grunder utgått från att marken verkligen bestod av berg

·       uppfört stödslänten på ett fackmässigt sätt

En förundersökning pågår och i november skickades den ut för delgivning till de berörda parterna. Nu ska alla inblandade lämna sina synpunkter på förundersökningen, varefter ett beslut kommer att fattas om ärendet ska gå vidare till rättslig prövning eller läggas ned.